Bouppteckning

[Swedish > English] Help with estate record title from 1891 - the older phrasing (and maybe some dialect in there) are tripping me up a bit

2019.05.27 22:25 winecolorednails [Swedish > English] Help with estate record title from 1891 - the older phrasing (and maybe some dialect in there) are tripping me up a bit

I am trying to translate an estate inventory book page from 1891, and can't quite decide if they are saying a inventory still needs to be done, or won't be done at all/isn't necessary. Thanks for any help/insights!
"Förteckning på de inom Nora socken efter senaste höstetinget aflidne personer, efter hvilka bouppteckning bôr ske."
submitted by winecolorednails to translator [link] [comments]


2019.03.25 15:06 juridikhjalpen Stora brister samt motsägande info avseende befogenheter att kontrollera förskott på arv!

Vänligen håll er till ämnet. Starta annars ny tråd.

Sammanfattning:

Om laglottsberättigad arvinge finns, ska, där delägare begär det, i bouppteckningen uppgift lämnas om vad arvinge eller hans avkomling av den döde mottagit i förskott eller eljest såsom gåva (ÄB 20 kap, 5 §, 3 st.). Men om någon enskild dödsbodelägare emotsäger sig att uppgifter hämtas ut från Skatteverket och banker avseende banktransaktioner tillbaka i tiden för att just kunna kontrollera förskott på arv så kan man inte få ut dessa uppgifter (enligt en källa) annat än att den som vill ha ut uppgifterna själv måste begära att Tingsrätten tillsätter en boutredningsman samt:
  1. Den som vill ha detta utrett själv måste betala ansökningsavgiften till Tingsrätten på 900 kr.
  2. Om inte inte kostnaderna för boutredningsmannen täcks av dödsboet och det utredningen evenuellt inbringar avseende förskott på arv så måste den som ville ha detta utredd betala kostnaderna personligen.
Det finns alltså ingen möjlighet att utan ganska stora kostnader ens kunna börja bilda sig en uppfattning om huruvida det förekommit förskott på arv, och även om man på goda grunder vet att det förekommit stora belopp som förskott på arv så kan man inte ändå inte bilda sig en uppfattning om hur tydligt detta går att bevisa. Inte heller kan man inför ett möte med en jurist presentera något konkret underlag för att få hjälp att bedöma om det är värt att försöka driva detta juridiskt. Dvs det är förenat med stora kostnader att ens ta reda på vilka konkreta underlag det finns i form av banktransaktioner, ev. fullmakter att sköta den avlides ekonomi i slutet av dennes liv (t ex av anhörig som "fått"(?) stora gåvor i slutet av den avlidnes liv).
Är det inte självklart att en enskild dödsbodelägare ska kunna få ut t ex banktransaktioner tillbaka i tiden om det kan visas att det med stor sannolikhet har förekommit förskott på arv samt kanske även förekommit ogentligheter avseende sysslomannaskap och egna uttag från den avlidnes konton? Tydligen inte?

Jag har fått lite olika uppgifter från jurister samt handläggare på Skatteverket om vad som krävs för att få ut uppgifter från banker (banktransaktioner tillbaka i tiden) och Skatteverket (deklarationer och kontrolluppgifter):
  1. En handläggare på Skatteverket har svarat att om jag bifogar en bouppteckning som visar att jag är dödsbodelägare, samt kan visa att jag har behov av uppgifterna, så får jag ut deklarationer och kontrolluppgifter tillbaka i tiden (då de då på något sätt förutsätter att samtycke finns från övriga dödsbodelägare...). Om de då dock istället har kännedom att att sådant samtycke inte finns så får jag inte ut uppgifterna även om jag bifogar en bouppteckning som visar att jag är dödsbodelägare... Jag kan också få ut uppgifterna om jag skickar in en skriftlig begäran som undertecknats av samtliga dödsbodelägare. Samma handläggare säger dock att om om övriga dödsbodelägare inte samtycker till att begära ut uppgifterna så tyckte handläggaren att jag ändå skulle skicka in begäran med bara min underskrift så görs det en prövning av mitt behov av uppgifterna som hon ansåg vara starkt. Då kan det ändå bli så att jag bedöms ha rätt att få ut uppgifterna. (Allt detta sagt av samma handläggare alltså.) Dock fick jag ändå inte ut uppgifterna med sådant brev underskrivet av bara mig med motiveringen att jag inte hade en fullmakt från samtliga dödsbodelägare och med hänvisning till 27 kap. 1 § offentlighets- och sekreteslagen. Kravet på fullmakt gäller oavsett vad syftet med begäran är enligt denna handläggare.
  2. De uppgifter jag har fått av jurister jag pratat kort med på telefon är lite olika: • "Om du har en vidimerad kopia av bouppteckningen så kan du få ut uppgifter du kan motivera för utredning av förskott på arv." • En annan jurist sa att det krävs att jag bifogar bouppteckningen i original.
  3. Dock sägs nedan bl a: "Om banken ska kunna lämna ut uppgifter om den avlidnes bankaffärer till en enskild dödsbodelägare krävs att denne kan visa sig ha ett befogat ekonomiskt intresse av uppgifterna. Behovet av uppgifter ska förklaras särskilt i en skriftlig begäran." https://www.konsumenternas.se/spara/fakta/om-dodsbon/kontakten-med-banken-vid-dodsfall
Sammanfattningsvis kan man väl säga att det är rörigt och motsägelsefullt avseende vad som verkligen gäller här. Vart ska man hänvisa om man vill överklaga ett avslag om man kan motivera att man har starka skäl och behov av att få ut uppgifterna?

Källor och kommentarer

Lagrumshänvisningar:

ÄB 20 kap, 5 §, 3 st.: "Är bland delägarna laglottsberättigad arvinge, skall, där delägare begär det, i bouppteckningen uppgift lämnas om vad arvinge eller hans avkomling av den döde mottagit i förskott eller eljest såsom gåva, så ock om gåva som den efterlevande maken, dennes avkomling eller universell testamentstagare mottagit av den döde; och skall tillika uppgivas vad arvinge i förskott erhållit av efterlevande makens giftorättsgods. Vad nu är sagt skall ej gälla, där fråga är om sedvanliga skänker vilkas värde icke står i missförhållande till givarens villkor. Lag (1993:932)."
Men det står alltså inget om vilka möjligheter som ges för en enskild dödsbodelägaren att kontrollera om det en annan dödsbodelägare säger stämmer.

ÄB 19 kap, 1 §, 1 st.: "Då dödsbodelägare begär det, skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen. "
Detta är alltså den möjlighet som otvivelaktigt finns för en enskild dödsbodelägare att utreda dödsboet med uppgifter från banker och skatteverket. Dock är det som sagt dyrt och man verkar eventuellt inte ha några som helst möjligheter dessförinnan att få ut uppgifter för att kunna få hjälp att bedöma chanserna för en lyckad process.

ÄB 19 kap, 3 §, 1 st.:"Ett val av boutredningsman ska göras så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver. Särskilt avseende ska fästas vid förslag av dem, vilkas rätt är beroende av utredningen."

ÄB 19 kap, 3 §, 2 st.: "En delägare får utses till boutredningsman."
Min kommentar: Dvs en delägare i dödsboet? Knappast om dödsbodelägarna inte är överens i alla fall.

ÄB 19 kap, 1 §, 2 st.:"Boutredningsmannen äger av dödsboet erhålla skäligt arvode ävensom ersättning för sina kostnader. Lämnar boet ej tillgång, skall sådan gottgörelse gäldas av den på vars ansökan förordnandet meddelats. Äro flera betalningsskyldiga, svara de en för alla och alla för en."

Doktrin:

Ekonomisk Familjerätt (upplaga 9 - 2016), sid 139-140: "En bröstarvinge, som vill göra krav gallande mot en gåvotagare, ska vacka talan inom ett år från det att (huvud)bouppteckningen avslutades, 7:4 2 st AB. Frågan är om inte regeln är väl sträng mot den laglottsberättigade arvingen, eftersom det inte alltid går att få fram uppgifter om gåvor. Det finns visserligen en regel i 20:5 3 st AB som säger att, om delägare begär det, ska uppgift lämnas om vad arvinge (eller avkomling) tagit emot som förskott eller eljest som gåva; även gåvor till efterlevande make och dennes avkomling och till universell testamentstagare ska redovisas. Men begränsningen är att regeln i stort sett tar sikte på dödsbodelägare. Om en gåva lämnats till någon annan utanför denna krets, måste det vara betydligt svårare att få reda på den; i sådana fall har den laglottsberättigade arvingen ingen hjälp av regeln och mot den bakgrunden kan det vara problematiskt att tidsfristen i 7:4 2 st AB ska räknas från huvudbouppteckningen."
Men som sagt, hur kan man kontrollera att uppgifterna som dödsbodelägare lämnar om gåvor stämmer om man inte får begära ut underlag som bekräftar uppgifterna utan alla dödsbodelägares samtycke?

Juridiska sidor på nätet:

Kan en dödsbodelägare, utan de andra dödsbodelägarnas samtycke, kräva ut den avlidnes bankuppgifter? I så fall, vilken typ av uppgifter?
"Vad kan en enda dödsbodelägare begära ut, utan de andras samtycke?
En något svårare fråga är om en enda av flera dödsbodelägare på eget bevåg kan begära ut bankuppgifter om dig. Det står klart att en enskild dödsbodelägare kan ha ett legitimt intresse av att begära ut bankuppgifter samtidigt som de andra dödsbodelägarna är motvilliga. Detta följer framför allt av reglerna om förskott på arv.
Eftersom det som sagt inte finns några regler som närmare anger vad som gäller är det svårt att närmare bedöma din fråga. Det finns dock lite andra hållpunkter som kan bidra till ett svar.
I den juridiska litteraturen har det uttalats att då det finns flera dödsbodelägare har inte en enskild dödsbodelägare obegränsad rätt att få kunduppgifter om dödsboet eller som rör förhållandet till en person som är avliden. Uppgifter kan dock lämnas till en enskild dödsbodelägare om denne kan visa att uppgifterna har sådan betydelse att det påverkar hens ekonomiska intresse i dödsboet. "
"Uppgifter kan dock lämnas till en enskild dödsbodelägare om denne kan visa att uppgifterna har sådan betydelse att det påverkar hens ekonomiska intresse i dödsboet." Vid förskott på arv så finns naturligtvis sådant intresse, men ändå finns det på otaliga ställen skrivet att man ändå inte kan få ut sådana uppgifter om inte alla dödsbodelägare är överens. Vilka hänvisningar till rättskällor ska man göra för att kräva sin rätt att begära ut sådana uppgifter i så fall?

https://www.konsumenternas.se/spara/fakta/om-dodsbon/kontakten-med-banken-vid-dodsfall:
"Om banken ska kunna lämna ut uppgifter om den avlidnes bankaffärer till en enskild dödsbodelägare krävs att denne kan visa sig ha ett befogat ekonomiskt intresse av uppgifterna. Behovet av uppgifter ska förklaras särskilt i en skriftlig begäran. En godtagbar förklaring kan exempelvis vara att uppgifterna behövs för att kunna bedöma om förskott på arv har utgått eller det har förekommit oegentligheter. Banken får endast lämna de uppgifter som behövs för att tillgodose det intresse som dödsbodelägaren har anfört."
Som sagt, vart hänvisar man då om man får avslag trots befogat ekonomiskt intresse?


submitted by juridikhjalpen to Juridik [link] [comments]


2019.03.25 14:55 juridikhjalpen Stora brister samt emotsägande info avseende befogenheter att kontrollera förskott på arv!

Vänligen håll er till ämnet. Starta annars ny tråd.

Sammanfattning:

Om laglottsberättigad arvinge finns, ska, där delägare begär det, i bouppteckningen uppgift lämnas om vad arvinge eller hans avkomling av den döde mottagit i förskott eller eljest såsom gåva (ÄB 20 kap, 5 §, 3 st.). Men om någon enskild dödsbodelägare emotsäger sig att uppgifter hämtas ut från Skatteverket och banker avseende banktransaktioner tillbaka i tiden för att just kunna kontrollera förskott på arv så kan man (enligt vissa källor) inte få ut dessa uppgifter annat än att den som vill ha ut uppgifterna själv måste begära att Tingsrätten tillsätter en boutredningsman samt:
  1. Den som vill ha detta utrett själv måste betala ansökningsavgiften till Tingsrätten på 900 kr.
  2. Om inte inte kostnaderna för boutredningsmannen täcks av dödsboet och det utredningen eventuellt inbringar avseende förskott på arv så måste den som ville ha detta utredd betala kostnaderna personligen.
Det finns alltså ingen möjlighet att utan ganska stora kostnader ens kunna börja bilda sig en uppfattning om huruvida det förekommit förskott på arv, och även om man på goda grunder vet att det förekommit stora belopp som förskott på arv så kan man inte ändå inte bilda sig en uppfattning om hur tydligt detta går att bevisa. Inte heller kan man inför ett möte med en jurist presentera något konkret underlag för att få hjälp med att bedöma om det är värt att försöka driva detta juridiskt. Dvs det är förenat med stora kostnader att ens ta reda på vilka konkreta underlag det finns i form av banktransaktioner, ev. fullmakter att sköta den avlides ekonomi i slutet av dennes liv (t ex av anhörig som "fått"(?) stora gåvor i slutet av den avlidnes liv).

Jag har fått lite olika uppgifter från jurister samt handläggare på Skatteverket om vad som krävs för att få ut uppgifter från banker (banktransaktioner tillbaka i tiden) och Skatteverket (deklarationer och kontrolluppgifter):
  1. En handläggare på Skatteverket har svarat att om jag bifogar en bouppteckning som visar att jag är dödsbodelägare, samt kan visa att jag har behov av uppgifterna, så får jag ut deklarationer och kontrolluppgifter tillbaka i tiden (då de då på något sätt förutsätter att samtycke finns från övriga dödsbodelägare...). Om de då dock istället har kännedom att att sådant samtycke inte finns så får jag inte ut uppgifterna även om jag bifogar en bouppteckning som visar att jag är dödsbodelägare... Jag kan också få ut uppgifterna om jag skickar in en skriftlig begäran som undertecknats av samtliga dödsbodelägare. Samma handläggare säger dock att om om övriga dödsbodelägare inte samtycker till att begära ut uppgifterna så tyckte handläggaren att jag ändå skulle skicka in begäran med bara min underskrift så görs det en prövning av mitt behov av uppgifterna som hon ansåg vara starkt. Då kan det ändå bli så att jag bedöms ha rätt att få ut uppgifterna. (Allt detta sagt av samma handläggare alltså.) Dock fick jag ändå inte ut uppgifterna med med sådant brev underskrivet av bara mig med motiveringen att jag inte hade en fullmakt från samtliga dödsbodelägare och med hänvisning till 27 kap. 1 § offentlighets- och sekreteslagen. Kravet på fullmakt gäller oavsett vad syftet med begäran är enligt denna handläggare.
  2. De uppgifter jag har fått av jurister och banktjänstemän jag pratat kort med på telefon är lite olika avseende möjligheter att få ut uppgifter från banker: • "Om du har en vidimerad kopia av bouppteckningen så kan du få ut uppgifter du kan motivera för utredning av förskott på arv t ex." • En annan jurist sa att det krävs att jag bifogar bouppteckningen i original.
  3. Nedan sägs bl a: "Om banken ska kunna lämna ut uppgifter om den avlidnes bankaffärer till en enskild dödsbodelägare krävs att denne kan visa sig ha ett befogat ekonomiskt intresse av uppgifterna. Behovet av uppgifter ska förklaras särskilt i en skriftlig begäran." https://www.konsumenternas.se/spara/fakta/om-dodsbon/kontakten-med-banken-vid-dodsfall. Så här verkar det alltså endast krävas att man har ett befogat ekonomiskt intresse...
Sammanfattningsvis kan man väl säga att det är rörigt och emotsägelsefullt avseende vad som verkligen gäller här. Vart ska man hänvisa om man vill överklaga ett avslag (från Skatteverket respektive banker) om man kan motivera att man har starka skäl och behov av att få ut uppgifterna?

Källor och kommentarer

Lagrumshänvisningar:

ÄB 20 kap, 5 §, 3 st.: "Är bland delägarna laglottsberättigad arvinge, skall, där delägare begär det, i bouppteckningen uppgift lämnas om vad arvinge eller hans avkomling av den döde mottagit i förskott eller eljest såsom gåva, så ock om gåva som den efterlevande maken, dennes avkomling eller universell testamentstagare mottagit av den döde; och skall tillika uppgivas vad arvinge i förskott erhållit av efterlevande makens giftorättsgods. Vad nu är sagt skall ej gälla, där fråga är om sedvanliga skänker vilkas värde icke står i missförhållande till givarens villkor. Lag (1993:932)."

ÄB 19 kap, 1 §, 1 st.: "Då dödsbodelägare begär det, skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen. "

ÄB 19 kap, 3 §, 1 st.:"Ett val av boutredningsman ska göras så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver. Särskilt avseende ska fästas vid förslag av dem, vilkas rätt är beroende av utredningen."

ÄB 19 kap, 3 §, 2 st.: "En delägare får utses till boutredningsman."
Min kommentar: Dvs en delägare i dödsboet?

ÄB 19 kap, 1 §, 2 st.:"Boutredningsmannen äger av dödsboet erhålla skäligt arvode ävensom ersättning för sina kostnader. Lämnar boet ej tillgång, skall sådan gottgörelse gäldas av den på vars ansökan förordnandet meddelats. Äro flera betalningsskyldiga, svara de en för alla och alla för en."

Doktrin:

Ekonomisk Familjerätt (upplaga 9 - 2016), sid 139-140: "En bröstarvinge, som vill göra krav gallande mot en gåvotagare, ska vacka talan inom ett år från det att (huvud)bouppteckningen avslutades, 7:4 2 st AB. Frågan är om inte regeln är väl sträng mot den laglottsberättigade arvingen, eftersom det inte alltid går att få fram uppgifter om gåvor. Det finns visserligen en regel i 20:5 3 st AB som säger att, om delägare begär det, ska uppgift lämnas om vad arvinge (eller avkomling) tagit emot som förskott eller eljest som gåva; även gåvor till efterlevande make och dennes avkomling och till universell testamentstagare ska redovisas. Men begränsningen är att regeln i stort sett tar sikte på dödsbodelagare. Om en gåva lämnats till någon annan utanför denna krets, måste det vara betydligt svårare att få reda på den; i sådana fall har den laglottsberättigade arvingen ingen hjalp av regeln och mot den bakgrunden kan det vara problematiskt att tidsfristen i 7:4 2 st AB ska räknas från huvudbouppteckningen."
Min kommentar: Men som sagt, hur kan man kontrollera att uppgifterna som dödsbodelägare lämnar om gåvor stämmer om man inte får begära ut underlag som bekräftar uppgifterna utan alla dödsbodelägares samtycke?

Juridiska sidor på nätet:

Kan en dödsbodelägare, utan de andra dödsbodelägarnas samtycke, kräva ut den avlidnes bankuppgifter? I så fall, vilken typ av uppgifter?
*"*Vad kan en enda dödsbodelägare begära ut, utan de andras samtycke?
En något svårare fråga är om en enda av flera dödsbodelägare på eget bevåg kan begära ut bankuppgifter om dig. Det står klart att en enskild dödsbodelägare kan ha ett legitimt intresse av att begära ut bankuppgifter samtidigt som de andra dödsbodelägarna är motvilliga. Detta följer framför allt av reglerna om förskott på arv.
Eftersom det som sagt inte finns några regler som närmare anger vad som gäller är det svårt att närmare bedöma din fråga. Det finns dock lite andra hållpunkter som kan bidra till ett svar.
I den juridiska litteraturen har det uttalats att då det finns flera dödsbodelägare har inte en enskild dödsbodelägare obegränsad rätt att få kunduppgifter om dödsboet eller som rör förhållandet till en person som är avliden. Uppgifter kan dock lämnas till en enskild dödsbodelägare om denne kan visa att uppgifterna har sådan betydelse att det påverkar hens ekonomiska intresse i dödsboet. "
"Uppgifter kan *dock lämnas till en enskild dödsbodelägare om denne kan visa att uppgifterna har sådan betydelse att det påverkar hens ekonomiska intresse i dödsboet."*Min kommentar: Vid förskott på arv så finns naturligtvis sådant intresse men ändå finns det på otaliga ställen skrivet att man ändå inte kan få ut sådana uppgifter om inte alla dödsbodelägare är överens. Vilka hänvisningar till rättskällor ska man göra för att kräva sin rätt att begära ut sådana uppgifter i så fall?

https://www.konsumenternas.se/spara/fakta/om-dodsbon/kontakten-med-banken-vid-dodsfall:
"Om banken ska kunna lämna ut uppgifter om den avlidnes bankaffärer till en enskild dödsbodelägare krävs att denne kan visa sig ha ett befogat ekonomiskt intresse av uppgifterna. Behovet av uppgifter ska förklaras särskilt i en skriftlig begäran. En godtagbar förklaring kan exempelvis vara att uppgifterna behövs för att kunna bedöma om förskott på arv har utgått eller det har förekommit oegentligheter. Banken får endast lämna de uppgifter som behövs för att tillgodose det intresse som dödsbodelägaren har anfört."


submitted by juridikhjalpen to u/juridikhjalpen [link] [comments]